tisdag 30 september 2014

Intervjuserie Bokmässan 2014: Elin Lucassi - Samordnare på KB


En serie intervjuer med fokus på skolbibliotek och lärande lanseras härmed på Skolbibliotek Västs blogg. För andra året i rad tas tillfället i akt när Bokmässan träffar Göteborg. Centrala profiler på området bjuds in till samtal och diskussion. Aktuella och relevanta punkter behandlas, allt i rask takt. I år med bland annat skolbiblioteksprojekt, bokutgivningar och satsningar på MIK (Medie- och informationskunnighet) som återkommande häftstift på agendan.


Först ut i årets intervjuserie är Elin Lucassi, samordnare för skolbibliotek på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Under en dryg halvtimmes samtal, mitt i vimlet på Svenska Mässans andra våning, tas allt från aktuella insatser signerade KB, till skrivande och serietecknande upp. Elin Lucassi själv (för dagen extra upplivad efter ett givande montersamtal om KB:s pågående skolbiblioteks-projekt) är på ett sprudlande humör. Exklusivt förpackat - återgivet, i stort sett helt utan tillputsning och redigering. Närmast som en ”modern podcast-inspelning” i skrift. Håll till godo folks!




För de som inte känner till dig. Vem är Elin Lucassi?

Jag jobbar som handläggare på Kungliga Biblioteket (KB). Där har jag ansvar för frågor kring utbildning och lärande, vilket på senare år för min del främst har betytt ”skolbiblioteksfrågan”.

Rent konkret, vad är din roll på Kungliga Biblioteket?
Det är ett myndighetsjobb. Vi har sen några år tillbaka ett utökat uppdrag. Vi har hand om alla offentligt finansierade bibliotek. Det var i den vevan KB anställde mig. Jag tror att behovet uppstod av att ha någon som hade kunskaper om skolbibliotek specifikt. Någon som kom från skolbiblioteksvärlden.
Vi ska jobba för nationell samordning och utveckling. Mycket av det jag gör är att kartlägga saker. Ofta har man en känsla för hur saker och ting är, men man måste veta för att kunna ta beslut. Sen kan det också vara att jag stöttar upp med information som man anser sig behöva i biblioteks-Sverige. Det kan också vara att jag, tillsammans med den expertgrupp som jag har hand om, formulerar riktningar. Även om KB inte är en myndighet med något tillsynsansvar, som kan utmäta böter eller liknande. Vi kan mer peka åt olika håll och rekommendera saker.

KB:s roll omkring skolbibliotek, hur lyder uppdraget?
Uppdraget är som för hela det offentliga biblioteksväsendet - Samordna och utveckla. Vi har några uppdrag som vi måste göra. Det är bland annat att föra statistik. Där kommer skolbiblioteksstatistiken in, vilket många har stor nytta av. När det gäller att samordna och utveckla blir väldigt mycket en diskussion mellan myndigheten och fältet. Det är därför vi har vår inflytandestruktur med expertgrupper.
Jag har en expertgrupp som heter ”Utbildning och lärande”. Den är till stor del en omvärldsbevakning för myndigheten - Vad är det som händer? Var finns utmaningarna? Vad är det som behöver göras?

Hur kom du in på det här med skolbibliotek och KB egentligen?
Min bakgrund är som gymnasielärare med ämnena svenska och religion. När jag började jobba fick jag som av en slump, vilket det är ofta är när man börjar i yrket, en ”sån där jobbig klass” som ingen annan ville ha. Då visade det sig att jag var ganska bra på det. Jag jobbade ganska mycket specialpedagogiskt. Jag bytte efter ett tag till något som kallas för resursskola. En skola som bara har elever i behov av särskilt stöd. Jag jobbade där ganska länge och kände till slut att det blev tungt. Det är otroligt krävande. Eleverna är en sak, men när personalgruppen inte fungerar som den ska… Jag kände att jag ville göra något helt nytt. Jag är väldigt metodisk av mig, så jag lade upp ett scenario framför mig. Av en slump dök det upp en annons där en gymnasieskola ville ha en pedagog som skulle bygga upp en pedagogisk verksamhet i ett gymnasiebibliotek. Jag sökte tjänsten och fick den. Jag började jobba på en gymnasieskola med verksamhetsansvar för biblioteket.

Vilken skola var det?
Farsta Gymnasium. Jag jobbade där ganska länge. Jag byggde upp verksamheten. Jag gick på fortbildningar för bibliotekssidan och utbildade mig inom området. Sen blev det samma sak igen. Jag började bli sugen på något nytt. Då fick jag två jobberbjudanden. Det ena var som illustratörsagent. Det andra var som myndighetsmänniska på Kungliga Biblioteket. Då tog jag jobbet på Kungliga Biblioteket.

Det metodiska i Elin vann, menar du?
Ja, precis.

På KB: Vad händer just nu omkring skolbibliotek?
Expertgruppen fortsätter att vara igång. Jag har precis avslutat några projekt som vi har gett projektmedel till. Jag hade precis ett samtal här på Bokmässan tillsammans med Södertörns högskola och Nacka gymnasium. De har haft ett projekt som är jätteintressant. Med projektmedel från KB, som jag och min expertgrupp handlagt.
Projektet handlar om hur man ska jobba progressivt med elevers informationssökning och källkritik. Från gymnasiet upp till högskolenivå. Det är ett jättespännande projekt där de använt sig av två gymnasieklasser och sina lärarstudenter. Det här har också skrivits in i lärandemålen för lärarstudenterna. I deras VFU (verksamhetsförlagd undervisning) får de uppgifter kring skolbiblioteket. Jag är oerhört tacksam för det här. Det blir ännu en press på de skolor som inte har en biblioteksverksamhet när det kommer studenter från högskola och universitet och säger: vi måste ha skolbibliotek för att kunna jobba som lärare. Det ingår i vår utbildning att vi ska jobba med skolbiblioteket som pedagogiskt verktyg. Det här hjälper mig oerhört mycket. Jag har hittills försökt jobba och pressa fram det här på andra sätt.

Vilka sätt då?
Jag har till exempel gjort en kartläggning av hur lärarutbildningarna i Sverige jobbar med just skolbiblioteket som pedagogisk resurs – för de blivande lärarna. Den visar att det ser extremt olika ut i landet. Södertörns högskola var en skola som hakade på det här lite och de har nu skrivit in det här i lärandemålen. En sak till som blev intressant i det här samtalet på Bokmässan är att det blir så tydligt, att det som jag håller på med hela tiden när jag åker omkring och pratar om skolbibliotek - Att det är skola och bibliotek som tillsammans måste mötas. Det via ny verksamhet. Det går inte bara att vara skola, det går inte bara att vara bibliotek. De måste börja prata med varandra. Det upplever många som svårt. Här blev jag så himla glad för det här projektet. Dels har det varit väldigt givande för alla inblandade.
Gymnasiebibliotekarien känner att det har blivit ett superlyft och en kompetensutveckling för hennes del.
Högskolan känner att det är ett kompetenslyft för deras del.
Studenterna är jättenöjda.
Nu berättar även de på Nacka gymnasium att de i sin tur blivit kontaktade av en grundskola som vill göra motsvarande för sina elever. Man har alltså börjat prata med varandra över de här ”inbillade gränserna”. Man hjälps åt. Det är ju samma elever hela vägen. Det är väldigt intressant.

Nacka gymnasium är, och har under en tid, varit en skola som det händer mycket omkring. De har satsat på digitala lärarresurser, anordnat diverse Teach-meet och även vunnit pris som Årets skolbibliotek. Stämmer den uppfattningen, tycker du?
Absolut. Sen ska sägas, och det nämnde också Nacka gymnasium, att det hjälpte arbetet att de fick pengar av KB. De kunde ta in vikarier för att åka iväg på saker. Det är ändå rätt mycket logistik med att flytta 65 elever från gymnasiet till högskolan. Det behövs någon som håller i biblioteket under tiden och så vidare. Med vårt stöd kunde de göra alla de här sakerna.

Skolbibliotekskartläggningen är på gång. 
Vad är det som gäller för insamlingen den här gången?
Nu är det inte jag personligen som ansvarar för statistiken, utan det är Cecilia Ranemo. Men jag vet att vi redan har fått en del feedback. Första utskicket har gått ut. Ganska många skolor har tyvärr någon typ av filter då utskick innehåller länkar. Det ger oss en himla massa jobb. Sen hör en del rektorer av sig och menar att det här kommer att bli svårt, då de inte vet någonting. Det kan jag tycka är intressant, då det samtidigt är rektorn som är huvudansvarig för skolbiblioteksverksamheten.

Närvaron av skolbibliotek på årets Bokmässa är liksom förra året minst sagt riklig. Var skulle du säga att skolbiblioteksfrågan i Sverige befinner sig idag?
Skulle du ha frågat samma sak förra året hade jag svarat:
Det står lite för stilla. Eventuellt kan det ha berott på att alla vid tidpunkten - satt lite still i båten inför valet, tänker jag. Nu har ju valet varit, även om vi inte vet vad resultat blev.
Jag ser ändå med tillförsikt på läget. Bara att prata om det här projektet med Nacka och Södertörn gjorde mig väldigt upplivad, då det visar att det går att göra saker om man bara vill. Jag kommer att fortsätta med det som jag håller på med - nämligen att peka ut de saker jag tycker är viktiga. Att också fortsätta stötta skolhuvudmännen i det ansvar som de faktiskt har. Många har känt det som rätt obehagligt, då man inte vill ha det ansvaret, vilket jag tror beror på att man känner att man inte riktigt kan det här.

Det är en tuff situation för rektorerna idag, menar du?
Alltså, jag förstår verkligen rektorerna. Det är så otroligt mycket som de ska ha koll på, ansvara för och fixa. Därför försöker jag dra mitt strå till stacken och helt enkelt hjälpa till att stötta upp omkring frågan, så det blir lättare för dem. Det jag gör är att skapa digitala, kortfattade, konkreta broschyrer – riktade direkt till skolhuvudmän.De är extremt konkreta och tar upp olika frågor som de behöver ha koll på.

Finns de här broschyrerna tillgängliga redan nu?
En första broschyr är färdig. Den finns att ta del av på KB:s hemsida www.kb.se under fliken ”offentliga bibliotek – skolbibliotek”.
Den första broschyren handlar om hur man gör när det ska till formaliserade samarbeten med folkbibliotek.
Nästa broschyr kommer att handla om det mångspråkiga skolbiblioteksarbetet. Ett område många kan få ångest över. Till och med bibliotekarier kan känna ångest över området, då det är ett område som många inte känner sig bekväma vid.
Tanken är att den här typen av broschyrer ska fortsätta ges ut av oss.
Jag går ut med information på både ”Biblist” och Skolverkets ”Skolbiblista”. Jag tar gärna emot tips på vad framtida broschyrer ska handla om.

I år kommer Sofia Malmberg från Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm att intervjuas. Framför allt med fokus på hennes nyutkomna bok på BTJ Förlag ”Bibliotekarien som medpedagog”.
I fokus ställs det tämligen nya begreppet MIK (Medie och informationskunnighet). Vad är din syn på MIK och den satsning som nu börjar ta vid inom den svenska skolan?
Det är en del snack och det fajtas en del nu i början, till exempel om vad begreppet ska ha för namn. Det här blir intressanta diskussioner. Det är alltid viktigt att definiera – Vad är det vi menar egentligen?
Jag tycker att Statens medieråd www.statensmedierad.se har gjort jättemycket bra grejer på området.

Vad har de gjort?
De har gjort lektionsmaterial för området. De har också fattat att: skolbiblioteken måste vi jobba med. Det istället för att bara göra lektionsplaneringar som är riktade till lärare, där de ska jobba med informationssökning med mera. Förra hösten gjordes också en lång turné runt landet där de åkte runt och pratade om skolbibliotek och MIK. Utifrån det berättades vad just de kan göra. Jag tror att Statens medieråd har fattat det här, men sen gäller det att få ihop det som vi pratar om – att skolbibliotek och skola behöver mötas. Att samarbete ska genomsyra alltihop. Här är sen frågan - vad det beror på att det är svårt att få till samarbeten.

Vilka orsaker ser du?
Det finns teorier om att lärare och bibliotekarier är väldigt yrkesstolta. Att man vill värna om sitt. Sen har det kanske inte varit en tradition, i alla fall inte i läraryrket, att steppa ut från sitt klassrum och dela med sig, liksom att samarbeta med sina kollegor. Jag tror att det här är på väg att förändras. Samma med bibliotekarier som har en hög yrkesstolthet, samtidigt som de är lite undervärderade gentemot lärare. De har lite mindre betalt. Nu har lärarna börjat kämpa sig upp. Här måste bibliotekarierna hänga på.

Bibliotekarierna som nu ska kliva in i skolans värld…
Precis. Där är boken av Sofia Malmberg och Teo Graner jätteintressant. Hur de pratar om sin roll som pedagoger, där Teo är IT-pedagog och Sofia är bibliotekarie. De nämner i boken att det kanske sticker i ögonen på en del, då de tar sig in på den pedagogiska arenan. Det utan att vara pedagoger. Men jag tror att det är dit vi måste gå.

Det kom upp en massa frågor efter det samtalet jag hade tidigare idag:
- Hur ska vi tänka nu, då vi bestämt att skolbiblioteken ska vara lagstadgade?
- Det finns förvisso ingenting om personal i biblioteket, men det är väl ändå dit man vill?
- Sen också, hur ska vi tänka omkring den framtida bibliotekarieutbildningen?
- Då måste det in pedagogiska moment i utbildningen, eller?

Nu börjar det se ut som att vissa lärarutbildningar börjar närma sig bibliotekariedelen, då man lägger in lärande mål – hur ska man använda ett skolbibliotek? Då känns samtidigt naturligt att man också närmar sig från andra hållet.

Fast din kartläggning visar att det ser väldigt olika ut?
Så är det. Men då jag är positiv tänker jag att det måste närma sig från båda hållen. Sen när Bibliotekshögskolan i Borås går mot sin omorganisation kommer deras två institutioner idag att ligga ihop.
Vi måste dit. Sen får vi se hur lång tid det tar.

Spännande.
Ja. Fatta hur bra det kommer att bli när allting är klart.



Elin, nu är du myndighetsperson och jobbar, men sen ska du även ha två dagar fyllda av nöje under mässan också. Du är ju faktiskt förlagd författare också. Serietecknare för att vara mer exakt.
Berätta, vad är det du gör?
Jag bearbetar mina dagliga trauman i text och bild. Jag tecknar serier på lite olika ställen. Beroende på var man går någonstans får man olika serier. Tecknar man i en bransch-tidsskrift, då är det nischat mot just den branschen. Då är serie-striparna lite riktade mot det.

Jag kan tänka mig att det finns en hel del material därute?
Det finns mycket material. Jag har alltid tecknat. Det har alltid varit min grej. När man då upptäcker att man kan kombinera ord och bild, och göra serier… då är det helt fantastiskt. Det ligger lite sanning i det där med att jag bearbetar en del saker. För när jag ska göra en serie, då gör jag oftast kortare saker. Jag gör oftast inte tio-sidors serier.
Jag gillar nämligen att tänka på: Vad handlar det här om egentligen? Vad är essensen? Vad är kärnan? Jag vill ta plats med en analys och en snygg poäng, liksom en prestation som är ungefär tre rutor. Då måste man verkligen veta vad det handlar om. Man kan inte hålla på med en massa fluff. Skriver man en roman så kan man resonera och göra en massa. Här måste man ha tänkt hela vägen.

Serien är väldigt direkt i sin komposition, menar du?
Ja, så är det verkligen. Det sätt som jag gör serier på gör att jag måste fundera fram och tillbaka jättemånga gånger - på de saker som jag gör. Det är ganska skönt.

Rätt mycket av ditt material ligger ute på nätet. En enkel sökning och det dyker upp mängder. Men du skriver ju även för Litteraturmagazinet. Finns det plats för ditt material där också?
Jag började recensera böcker i Litteraturmagazinet. Sen såg de att jag höll på med serier. Då frågade de om jag ville publicera det också.
Då började jag göra serier för dem. Sen gör jag även serier för Biblioteksbladet och jag är även med i en del antologier.
Sen efter nyår kommer jag ut med en egen bok.

Då står det ett förlag bakom den utgåvan, antar jag?
Ja, det är Kartago förlag som ger ut boken.

Gör du även jobb i deras monter här på Bokmässan?
Ja. Jag är med i en antologi som de ger ut. Den har kommit ut precis, så vi ska signera den, bland annat.

Enbart kvinnliga serie-tecknare om jag såg rätt?
Det stämmer.

Är det många tjejer som håller på med serietecknande idag?
Ja, det är ganska många som håller på idag. Mycket fler än vad det var när jag växte upp. Jag läste serier som mest killar ägnade sig åt, så…

Vad beror det på att det är så många som skriver serier idag, tror du?
Det är väl feminismens framsteg. Tjejer är involverade i alla möjliga saker idag. Det är kul.

Du är som sagt även skribent för Litteraturmagazinet.
Alltså, hur hinner du med?
Haha. Jag har gått ned lite i tjänst faktiskt. Jag jobbar 80 procent på KB nu. En dag i veckan jobbar jag med andra saker. Sen tittar jag inte på TV. Jag ritar och skriver istället. Jag har naturligtvis haft perioder när jag kommit hem från jobbet och tittat på TV. Det var jätteskönt, men inte särkilt utvecklande. Sen fick jag barn. Då blir man tvungen att utvärdera allt man har och bara ha kvar det som är viktigast.
Just det med att ha tecknandet som min grej är att jag kan göra det när som helst. Jag har ritgrejer med mig nu. Jag ritade på lunchen (Elin vecklar här upp sin skrivbok, en röd textrad vittnar om att något om Gudrun Schyman kan vara på gång). Alltså, det är snabbt gjort. Jag behöver inte ta mig någonstans, man kan köra direkt… Det är som att läsa. Det är bara att öppna en bok så är man igång.

Mmm, det låter som att de där 80 procenten kan sjunka ytterligare.
Haha.

Slutligen.
Dina fritt valda ord riktade till Skolbibliotek Väst-bloggens läsare. Hur låter de?
Det jag tycker är den största och viktigaste grejen - Nu har vi länge diskuterat och pratat om vad det är vi menar och behöver. Nu kan jag tycka att det räcker. Nu kan vi börja agera. Vi behöver inte diskutera om vi ska ha skolbibliotek eller inte. Det är inget val. Det är lagstadgat.
Vi behöver inte heller diskutera om vem som är ansvarig. Det är skolhuvudmannen.

Börja istället diskutera:
Hur ska vårt skolbibliotek se ut för att uppfylla de krav och mål som vi har just hos oss?
Vad ska vi fylla verksamheten med?
På vilket sätt ska vi lösa det?

Så, sluta med den där basdiskussionen. Det är klart nu.

Stort tack.
Tack.








fredag 26 september 2014

Bokmässan 2014: Dr Ross J Todd form during dinner



Efter fredagens stora seminarium på Bok- och biblioteksmässan arrangeras ett "dinner-meet" av Skolbibliotek Västs styrelse. I fokus för tillfället står skolbiblioteksforskaren Dr Ross J Todd. Huvudpersonen i fråga är riktigt laddad och på ett fantastiskt humör. Idéer levereras i snabb takt, råden som ges över det uppdukade middagsbordet är många. Utläggningar vävs ihop allt eftersom. De är både långa och innehållsrika. 

Tankar och diskussioner ska visa sig ligga helt rätt i tiden. För Sverige. För skolbiblioteken. För lärande i stort. Det är nämligen dags att ta nästa steg och dessutom få ned det på papper. 

- A white paper will do it, replikerar Todd.

Han drar kvickt till sig den servett som årets AMY-pristagare Anne Ljungdahl, under pågående diskussion, börjat täcka med bundsförvanter och politiska aktörer. 
Ett ord förs till. Det hamnar (som synes) allra längst ned.

- Im so sick and tired of the word. I have to hear about it on and on.

En annan variant av ordet plitas ned. 

I´m possible.

- Just a dot. Thats all.


Höjdpunkten under årets bok- och biblioteksmässa är till ända. Två timmar av kreativa samtal tar slut. MEN det är ett slut som för samtliga närvarande markerar början på något - som på sikt kan visa sig bli synnerligen betydelsefullt. 

För skolbiblioteken. För lärandet. För Sverige.

Fortsättning följer folks...



torsdag 25 september 2014

Malin Koldenius-stipendiet 2014: Årets pristagare är Louise Bjur




2014-års pristagare av Malin Koldenius-stipendiet är Louise Bjur. Till nyligen lärare och bibliotekarie på Internationella skolan i Göteborg. Från och med i höst adjunkt på Borås Högskola.

Under en pris-cermoni,  torsdag eftermiddag, mötte hon publiken på Kultur i Västs nya Berättarscen i D-hallen. Även årets inledning präglades av prisets urmoder Malin Koldenius.

Motivering till priset är som följer:

"Ett pris instiftat av Skolbibliotek Väst och Kultur i Väst - för att ges till en lärare i Västra Sverige som på ett förtjänstfullt sätt verkat för användandet av skolbiblioteket”.

En mycket stolt och rörd pristagare talade efter mottagande av diplom och applåder sig varm - om både skolbibliotek, lärande och Malin Koldenius själv.

- Jag kommer ihåg när Malin tackades av på Stadsmuseet i Göteborg. Även Dr Ross Todd var på besök. Det var väl egentligen först då jag förstod hur stor hon faktiskt är inom det här området. Jag är därför oerhört stolt över priset.











torsdag 18 september 2014

Skolbibliotek Väst på Bokmässan: Träffa oss i Nypon Förlags monter C05:22



Skolbibliotek Väst tar liksom förra året plats i Nypon Förlags monter i C-hallen. I år med utökad del av montern (lättast upptäcker du oss genom att spana efter vår roll-up, se här ovan). 

Skolbibliotek Västs plats hos Nypon Förlag är helt och hållet vigd för möten, samtal och kontaktskapande. Allt bemöts. Stort som smått. Du möter under torsdag och fredag flera av föreningens styrelsemedlemmar. Under lördag och söndag tar Nypon Förlag över Skolbibliotek Västs närvaro i montern.

Skolbibliotek Väst delar även ut det årligt återkommande Malin Koldenius-stipendiet. Plats för årets prisutdelning är Kultur i Västs nya Berättarscen, belägen i D-hallen. Utdelningstillfälle är torsdag, klockan 17.10. 

Under Bokmässans gång görs även i år en del intervjuer med kända skolbiblioteksprofiler. Aktuella teman och händelser inom området lyfts på ett fördjupande sätt. Publicering sker allt eftersom här på bloggen. I år märks riktigt centrala aktörer på området, som Dr Ross J Todd, Louise Limberg, Elin Lucassi och Sofia Malmberg.


Om du redan i förväg har frågor eller funderingar - Hör av dig till oss: vast@skolbibliotek.se

Vi ses!