fredag 30 januari 2009

Skolbibliotekets framtid – Finns den?

Ordförande I Skolbibliotek Väst, Fredrik Ernerot, funderar vidare - det efter genomförda samtal om skolbibliotekets framtid, i både Stockholm och Göteborg.

I krisens tid, när nedskärningar, omorganisationer, nedläggningar och aktieförluster, i ett brådrask drabbar de flesta branscher i hela landet, slipper ingen undan. Inte heller biblioteksbranschen.

Kompetent personal i vår bransch har fått besked om uppsägning. Bibliotekstjänst lägger ned sina butiker i både Stockholm och Göteborg, köpstopp slår mot hela kommuner, stipendier dras in, skolbibliotek läggs ned…

Är det här början på slutet för skolbiblioteket som verksamhet, eller är det nu det kommer att rustas, fortbildas, investeras och satsas för fullt?
Vi vet inget om det, inte än!

Personligen ser jag möjligheterna för rustning och beslut.

Behovet av en samsyn och insiktsfullhet omkring de krav en framtida, ledande kunskapsnation behöver ställa, för att kunna ta rätt beslut är stort!

Beslut FÖR skolbibliotekets framtid!

Under ett antal samtal om skolbibliotekets framtid, som genomförts i samarbete mellan flera av Skolbiblioteksföreningarna i Sverige och Axiell, har flera argument för skolbibliotekets framtid förts fram.

Bl.a. är det nu allmänt känt att den nya skollag, som är under framtagande, kommer att inkludera skolbiblioteket som en naturlig del av skolans uppdrag. Det innebär att skolbiblioteket hamnar på varje rektors skrivbord, vilket i sin tur betyder att rektorn och skolbibliotekarien, tillsammans med lärare och elever kan föra diskussioner om HUR skolbiblioteket ska vara utformat och VAD skolbiblioteket ska användas till, snarare än som nu - lägga fortsatt energi på OM vi ska ha skolbibliotek i skolan eller inte.

Min egen reflektion efter genomförda samtal är att det är väldigt tacksamt att se skollagen som en ”pådrivare” mot den enskilda rektorn, då skollagen retoriskt förhåller sig med SKA som formulering på uppdrag, snarare än, som nu, luddiga termer som ”lämpligt fördelade” och liknande. Bra, men är det bara rektorn man vill åt i sammanhanget?

Vad jag ser är att ett tydligt formulerat uppdrag, som når diskussionsstadiet mellan skolbibliotekarie – rektor, faktiskt är oerhört värdefullt även för den enskilda skolbibliotekarien. Med en tydlighet omkring uppdraget skolbibliotek/skolbibliotekarie blir nämligen skolbibliotekarien tvungen att profilera sin verksamhet och yrkesroll. Sätts den vunna tydligheten omkring verksamhet/profession sen i ett vidare perspektiv och erbjuds adekvat utbildning/fortbildning, samt framtida forskning omkring valda områden som berör skolbiblioteket, ja DÅ når skolbiblioteket inte bara inkludering i skolans värld, utan också förhöjd kvalité och status!

MEN då måste en gemensam samsyn omkring skolbiblioteksfrågor uppstå i det här landet!
Frågan som därför fortfarande hänger i luften och som faktiskt inte besvarats en enda gång under samtalen är: Hur?

Hur ska en gemensam samsyn kunna uppstå?

Vad är det som krävs?

Kanske är initiativ som de Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) flera gånger lyft upp till ytan för diskussion, och nu även tenderar att utvidga – Utbildningar, något att ge sig på att förändra och utveckla.

Att skolbiblioteket finns med som en naturlig del av medvetandet hos en nyutexaminerad lärare känns nästan som självklart idag. Ändå är inte alls alla ansvariga för lärarutbildningarna med på banan fullt ut.

Att därför, som NSG nu gör, vidga tanken om att införliva skolbiblioteket i utbildningar som rektorsutbildningen. Ja, det är bara att applådera!

Om inte läraren har med sig kunskapen, men chefen har, ja då är mycket vunnet. Ett initiativ helt i min smak!

En annan punkt, som på ett naturligt sätt följer tanken om vad en inkludering av skolbiblioteket i skollagen skulle betyda för framtiden, är vilka som då skulle kunna tänkas bli framtida granskare av skolbiblioteken.

För mig känns det helt naturligt att Skolverket blir den framtida granskaren. Frågan (snarare än vilka som ska agera granskare), är faktiskt varför det inte skett redan tidigare?

Flertalet är de inspektörer från Skolverket jag själv mött som skolbibliotekarie under åren. Alltid kunniga, ofta med stor förståelse och lyhördhet inför hur skolbibliotekets verksamhet utformats.

Den sista inspektör jag själv stötte på, hade själv varit med och startat upp ett skolbibliotek, och förstod till fullo varför min verksamhet var utformad på just det sätt som ordnats, utifrån min skolas lokala behov.

Jag säger därför - Se till att Skolverket kopplas på fallet och det BUMS!

Vidare är en ny skolbiblioteksstatistik på väg från Kulturrådet. Den första sen 2002. Kanske även statistikinsamlingen kommer att förändras och placeras under någon annan aktör, än som idag hos Kulturrådet. Även kultursektorn står inför en omorganisation. Beslut ska tas i februari, heter det. Kanske vi vet mer då?

Om inte, om nu Kulturrådet ska fortsätta att utföra statistikinsamlingen för skolbibliotek i Sverige (vi snackar runt 6000 skolor), HUR ska frekvensen kunna anpassas till övriga bibliotekstyper i vårt land, alltså på en årlig basis?

Spelar det någon roll undrar ni? Ja, säger jag, och nu svarar jag som ledamot i verksamhetsgruppen för statistik på Svensk Biblioteksförening. OM vi vill vara med i matchen, om vi vill visa vad vi som skolbibliotekarier är bra på, vad vår verksamhet står för och bidrar till, rent pedagogiskt – DÅ är en årlig frekvens önskvärd, för det är först då vi kan visa att vi finns, och att vi behövs. Behövs som en given del av rustningen inför vår framtida kunskapsnation!

För egen del återstår nu egentligen bara att försöka svara på frågan:
Skolbibliotekets framtid – Finns den?

JA!!!, säger jag. Det här är bara början mina vänner…

Vad säger du?

Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst.

tisdag 27 januari 2009

Ladda ner engelska mp3 böcker

Massor med engelsks klassiker finns för gratis nedladdning på http://www.oculture.com/2006/10/audio_book_podc.html

Tips genom Orbiter