söndag 17 februari 2008

I samband med att Svensk Biblioteksförening nu genomför en Delphistudie omkring vilka forskningsområden som är efterfrågade, passade SBV på att ge sin syn på saken!

Forskningsområden omkring skolbibliotek rent generellt är stort till antalet, men det som hos oss I Skolbibliotek Väst efterfrågas mer fokus på och mer kunskap om är bl.a.

-Vad betyder det att skolbiblioteken skrivs in en framtida nationell bibliotekslag. Kommer det att lyfta skolbibliotekens status, eller är det en risk att skolbiblioteken göms och glöms?

-Vid en ev. nationell bibliotekslag. Vem ska vara kontrollorgan, så att lagen efterföljs, och hur ska kriterierna för ett fullgott skolbibliotek se ut? (Just nu filar bl.a. Mary Ingemansson, Kalle Guettler m.fl. på olika kriterier)

- En uppdaterad och saklig kartläggning av Sveriges skolbibliotek saknas idag. Hur skulle rent praktiskt en sån kartläggning gå till, vad krävs?

- Interaktiv teknik i Web 2.0 för skolbibliotek, i skolbiblioteksmiljö. I skolbiblioteket som rum/läromiljö, digitalt - det moderna skolbiblioteket på nätet, icke rumsbundet. Här behövs mycket forskningsinsatser. Vilka är fördelarna, hur samkörs system m.m.?

- Skolbibliotekariens yrkesroll. Vad är en skolbibliotekarie och vem är egentligen skolbibliotekarie? Vem är skolbiblioteksassistent, vem är lärarvikarie. Vad är synonymt, vad skiljer sig åt?

- Skolbiblioteket som läromiljö ska i vårt tycke in i lärarutbildningen. Här behövs saklig framställning för att få gehör från bl.a. utbildningsansvariga. Det här är en mycket viktig del i ledet att höja skolbibliotekets status i skolans värld.

- Folkbiblioteket - Skolbiblioteket. Vad förenar, vad skiljer sig åt, det vet vi. Men, hur kan verksamheterna utifrån delvis rätt olika uppdrag mötas? Om ett utvidgat möte leder till ett större samarbete, vilka vinster finns att hämta i form av resursbesparingar, kompetensutbyten/kompetenshöjning?

Fredrik Ernerot – Ansvarig sammankallande SBV.

torsdag 14 februari 2008

Skolbibliotek - en rättighet för alla!

Då var det dags igen.

Jag noterar just nu, att det är en riktig snurr omkring friskolornas rovdrift på folkbibliotekens bestånd, just i Sth.

Det här är ett kraftig felfokus, då vi även möter samma situation här i Göteborg, liksom överallt där friskolorna börjar stega iväg ordentligt i antal, något som verkligen tagit fart de sista åren.

Jag pratade precis med Adam Nilsson här i Göteborg om situationen idag, då han medverkade i DN:s artikelserie i ämnet för en månad sen. Han hade också hört Ekot igår, och berättade att nu ville Göteborgs-Posten göra en motsvarande artikel om situationen här i Göteborg.

Han svarade journalisten att han inte ville ställa upp, då det här är en fråga för folkbiblioteken att ta ställning till, då han inte repr. folkbiblioteken i Göteborg.

Jag kan känna lite samma sak faktiskt.

Om folkbiblioteken skulle stämma i bäcken omkring problemet, skapas också ett tryck på de friskolor som i dagsläget INTE satsar på skolbibliotek - att göra just det!

Jag vet också skolor i Gbg där skolbibliotek avvecklats och skolbibliotekarier återgått till ordinarie lärartjänst, då ny chef tillträtt för enheten.

Men att lyfta fram någon av dom i ett tv-inslag skulle vara för sorgligt, tycker jag. Det är en rätt känslig fråga på ett sätt det här, inte sant?

Det handlar ändå i förlängningen om människor, och då får man vara försiktig, tycker jag.

MEN, det är glädjande att se att Sv. Bibl. För. och sveriges förf.förb. trycker på faktumet att det behövs en nat. bibl.politik.

Jag var själv på seminariumet som Sv.Bib.För. arr. på bokmässan 2007, där de andra nordiska länderna visade upp hur dom jobbat med den nat. bibl.politiken.

Känslan efter sem. var uteslutande - Det är sanslöst vad "efter" vi är i Sverige!

Vi är det enda landet i Norden som inte fått ordning på den nat.bib.strategier, med politiska beslut som ger trygghet och en plattform för vidare statushöjning omkring bibliotek- och skolbibliotekssituationen.

I Sverige lämnades ansvaret, som bekant, ut till resp. kommun att själva besluta hur frågan skulle lösas, med tusentals kryphål för de som inte ville se, eller såg en chans att spara in småpengar - det med en förödande effekt för väldigt många människor.

Lägg då till ekvationen "lägga ut på kommun" -

Att vi i Göteborg har 21 stadsdelar, där kommunen i sin tur låter resp. stadsdel agera på motsvarande sätt!

En sån cirkus!

Jag är förhoppningsfull inför manifestet som pres. i övermorgon, men skeptisk så länge det omkring dagens svenska skola, i första hand gastas om "lag och ordning", i traditionell Björklund-anda .

Skolbibliotek ska i slutändan inte vara ett privilegium för "vissa upplysta", med en bra chef på sin skola.

Skolbiblioteket ska vara skolans själsliga och kunskapsstödjande motsvariget till dagens skolmatsal - Med andra ord:

En rättighet för ALLA!

Mvh: Fredrik Ernerot
Ordf. Skolbibliotek Väst
Skolbibliotekarie
Kannebäcksskolans Mediatek
Tynnered SDF
Göteborg

onsdag 13 februari 2008

De goda exemplen!

Sök i Växjö, Jönköping, Älmhult, Kristianstad, Hässleholm, Värnamo, Vaggeryd, Gislaved.. en del kommuner jag kan tala för/om eftersom jag har bedrivit fortbildning via Högskolan Kristianstad i skolbiblioteksfrågor med representanter från dessa kommuner under flera år.
I Växjö har en stor del av skolorna läst 5 + 5 p - i Bolognapoäng 15 hp. - i de andra kommunerna 7,5 hp. Det unika i alla dessa kommuner är också att lärarbibliotekarier( = bibliotekspedagoger) har gått kursen tillsammans med skolbibliotekarier( i detta fall = fackutbildade bibliotekarier). Stora satsningar och mycket goda resultat. I samtliga fall har handlingsplaner gjorts för verksamheten med förankring hos rektor och all pedagogisk personal och dessutom har fortbildningskurser för personalen på den egna skolan utarbetats - kan vara läsfrämjande kurs, IKT-kurs m.m.
På grund av tidsbrist skriver jag inte mer men skolorna har hemsidor, kommunerna beskriver i vissa fall detta centralt på hemsidan - i Jönköping och Växjö, Skolbiblioteksforum.
Kontaktpersoner är i Jönköping Elisabeth Fridsäll - Emilsson och i Växjö Monica Holm.
I dessa kommuner liksom i andra finns mycket goda exempel. Dessa kommuner har gjort stora satsningar och därmed insett vilken stor roll skolbiblioteken har i elevernas utveckling av läsning och i lärandeprocessen.
Privata synpunkter:
I övrigt håller jag med om att skolbibliotek måste skrivas in i skollagen. Skillnaderna inom Sverige är stora vet jag bland annat genom att jag via våra lärarstuderanden får ständiga rapporter.
Skillnaden är så stor att ingen regering/riksdag kan acceptera den om vi ska tala om en jämlik skola. Som rektor är det första åtgärden - att ha utbildad personal, generösa öppettider, ett för skolan adekvat
medieutbud med alla medier representerade och en daglig livlig verksamhet med fokus på läsutveckling och integrerat lärande.
Själv var jag lärarbibliotekarie i 18 år på en 1- 6 - skola och började sköta ett litet skolbibliotek som 11-åring.
Skolbiblioteket är en av de viktigaste fem delarna i bygget av en väl fungerade skola, har alltid varit och kommer alltid att vara det . Några beslutsfattare har ännu inte förstått det.
De behöver upplysas. På en skola utan ett väl fungerande skolbibliotek skulle jag aldrig placera mina barn eftersom jag vet skillnaden.
MVH
Mary I.
...................................................
Mary Ingemansson
Univ.adj. i svenska
Licentiat i litteraturvetenskap

lördag 9 februari 2008

Hej alla!
Missa inte Bilden, barnet och berättelsen, en utställning på Akvarellmuseet på Tjörn med tillhörande spännande föreläsningar. Ulla Rhedin (bilderboksforskare) hade en heldag i fredags med illustratörer ifrån norden, en av de bästa fortbildnings dagar som jag har varit på!

Programmet finns på http://www.akvarellmuseet.org/sewden/lecture.htm ytterligare möjligheter finns via Västra Götalandsregionen.

Hälsningar
Christina Wedenmark

måndag 4 februari 2008

Christinas boktips - Långt ifrån cool av Ingrid Olsson


Långt ifrån cool är titeln på Ingrid Olsson nya bok. Där möter vi Linnéa, som går i femte klass.

Hon fyller snart elva år, och födelsedagen kommer hon att fira med familjen.
I klassen sjunger de för henne, men Linnéa vet att ingen egentligen bryr sig om henne. Dagen efter fyller Vanessa år. Tjejerna har varit bästa kompisar, men efter trean, när Vanessas föräldrar skilde sig, förändrades allting. Från den dagen har Linnéa varit ensam.

Ingrid Olsson lyckas att få läsaren att känna Linnéas våndor.
De riktigt, riktigt elaka "skämten" som Vanessa utsätter henne för är hemska.
Hon bjuder alla i klassen på sin fest utom Linnéa, och värre blir det. Vilka mekanismer är det som utlöser utanförskap och mobbning? Den som det visste.
Det Ingrid Olsson berättar gör att man som vuxen vill veta hur man sätter stopp för barnens lidande.

En ingång kan vara att använda hennes bok som högläsning. Jag har svårt att tro att boken lämnar någon oberörd.
Christina Wedenmark


Andra böcker av Ingrid Olsson:

Betong fjäril betong
Stenhjärta
Medan mamma sover